I veckan som var fick jag göra något som jag aldrig har gjort förut, sy en kudde i fårskinn. Vi var åtta kvinnor som samlades på Kullans Lycka strax utanför Lidköping och som fick lära oss att sy i skinn. Jag hade valt att sy en stor, vit kvadratisk kudde. Det var inte så svårt, men det tog sin tid. Nålen var sylvass, så det blev lite, lite blodsutgjutelse.
Först ”klamrade” vi ihop bakstycket och framsidan, räta mot räta, med krokodilklämmor och/eller gardinklämmor. Tråden vaxades för att det skulle gå lättare att sy med den.
Sen började själva sömnaden, rakt ner och rakt upp skulle nålen föras, som tråckelstygn.
Man skulle lämna en del av den fjärde sidan öppen för att kunna stoppa i en färdig istoppskudde. De som sydde hjärtan fick stoppa med löst (syntetiskt) vadd. Sen sydde man igen med en dold söm.
Cirka tre timmar senare styrde jag färden hem till Evatorp igen, men då hade vi även hunnit att titta på fåren (innan det blev mörkt) och ätit av Kullans himmelskt goda fårkorv på en härlig surdegsmacka, med inlagd gurka. Osten var också himmelskt god. Det är ansträngande att sy i fårskinn, så det smakade verkligen utsökt 😉 .
Fåren var relativt nyklippta, som ni ser.
Fårrasen som mitt skinn kommer från heter Leicester och det finns bara vita Leicesterfår. Kullan har inga Leicesterfår själv utan har köpt skinnet från en gård i närheten. Det är en ljuvligt mjuk ull som är långhårig och väldigt lockig.
Så här fin blev min nya kudde till slut! Hur gosig som helst.
Så fin den blev mamma! Jag har sytt i läder på slöjden på den tiden då det begav sig och det var verkligen annat jämfört med tunt och mjukt tyg det 🙂
GillaGilla
Så mysig, och jättefin!!
GillaGilla
Pingback: Lutar mig tillbaka – på egna kuddar |