I skogen i närheten av Evatorp står två öde hus, ett bostads- och ett uthus. Det är en sorglig syn att se att ett torp där folk har bott, älskat, grälat, lagat mat, sovit, läst, lyssnat på radio, avverkat skog, odlat, sått och skött om blommor och kanske haft höns som kacklat och sprungit runt på tomten, inte längre har någon funktion. Fönster och dörrar är trasiga. Golven, taket och väggarna har ruttnat. Kvar står oftast en kamin, öppen spis, bakugn eller kakelugn mer eller mindre intakt. Skorstenen brukar vara det sista som faller.I dessa dagar är det lätt att föreställa sig att det finns massor med hus runt om i världen där det har blivit kvar en sko, en tallrik, ett vattenglas, en stekpanna, en kakburk, en vattendunk eller andra tecken på att det en gång har levt människor där.

Tapet-, möbel- och klädrester kan också minna om folket som i svunna tider bebott huset.Husen i skogen vid Evatorp är fina gamla timrade hus, som det är så synd att man inte har skött om och bevarat. Inom kort kommer de att rivas.
Naturen är stark. Ett kraftigt träd har (antagligen) blåst omkull och  hamnat tvärs över ena huset. Det kanske var det som gjorde att man övergav husen och flyttade någon annan stans?

Naturen är inte bara stark, den är också fantastiskt vacker. Skog i solsken är en ren skönhetsupplevelse. Synd att det inte är någon mer som kommer att ha den här utsikten från sitt hus.