Nu står det tre fina och rehabiliterade Palettblad i sovrummet. Efter frostnatten i maj, då jag glömt två av dem ute, har de kommit igen med den äran. Den tredje räddade jag från en kompost. Hurra, i dag skiner solen på förmiddagen!
Jag äter alltid frukost i sängen, så till advent kommer det att tändas ljus på morgnarna i de 4 ljusstakarna som också fick plats i blombordet.
En fin fredag önskar
Sex torsdagar innan Midvintersolståndet firar en del av de asatroende Vänt. Midvintersolståndet infaller måndag den 21 december i år. Då vänder det! Det är det man väntar på och som man firar. Årsväntan är en ny sed bland de asatroende. Varje torsdag tänder man ett ljus i sin väntljusstake. Det 6:e och sista ljuset tänds torsdagen den 17 december.
Jag har en golv-ljusstake med 6 ljus och tänder ett ljus varje torsdag fram till midvintersolståndet. Bara på skoj. Något blot ägnar jag mig inte åt, men det är spännande att känna vibrationerna från vikingatiden.
I dag blev det 2 ljus tända.
Vill du läsa mer om ”Forn Sed” i Sverige och om våra förfäders tro?
Läs här: https://www.samfundetfornsed.se/
En fin torsdag i blåsten önskar
Jag vet inte om jag har sett Ampelliljan blomma tidigare. I så fall har jag nog bara missat det, för det är inte lång tid man har möjlighet att se de skira, fina, vita blommorna som sitter längst ut på ”spröten”. Efter någon dag är den borta.
Nizze har sin speciella fågelspaningsplats på fönsterbrädan där liljan står. Jag har satt upp fågelmatningsplatser strax utanför för att locka dit underhållning till Nizze.
En fin fredag önskar Nizze och
En av de Kronärtskockor som jag har kapat av knoppen på och tagit in som dekoration, blommar nu. Helt plötsligt började en svag lila ton dyka upp i kanten av mittdelen. Den lila tonen spred sig och till slut var hela mittdelen lila.
De är en tjusig färgklick i samlingen av prydnadspumpor och övriga Kronärtskocksknoppar, som har en mer höstlik färgsättning.
En tapper, söt liten eftersläntrare hittade jag häromdagen i den lilla odlingstunneln på Evatorp. I den varma hösten har den vuxit fram under plasten där.
Det ligger några guldkorn från Havtornsbusken på Evatorp på tork.
Den lilla, lilla skörden får ätas med andakt!
Bären lyser verkligen upp i höstmörkret, trots att de inte var så många. Busken har blivit väldigt spretig, så den får klippas ner ordentligt i vår.
Nu är det november!
Den mörkaste, tristaste, regnigaste och tråkigaste månaden på hela året, enligt mig.
Det är tur att det finns vackra färger ute i naturen att skåda för i Tuttifruttirabatten är det ingen färgfröjd precis. En ljusslinga i Luktärtstornet lättar upp. Den är extra fin i mörkret.
Det lilla, lilla som skiner upp är två vita Julrosor som tappert har slagit ut.
Rönnsumaken och Blåbärsbuskarna i ”Surjordsrabatten” i öster, bidrar med fin färg, även dagtid.
Äppelträden håller på att avlöva sig så snart blir det en varsam gallring bland vattenskotten. En stackars Stockros har visat några knoppar i Tuttifruttirabatten. Jag hoppas den kommer igen nästa år.
I helgen blev det äntligen av att jag satte fart på måleriet av matkällaren/skafferiet. Den smutsgula/gröna färgen har äcklat mig länge, men nu är den täckt med resterna av färg efter målarnas målning av alla bruna och färgglada (i tvättstugan) ytor i källaren i våras. Jag är mycket nöjd med mitt arbete!
FÖRE
EFTER
Trähyllorna är återbrukade från Evatorp och den grå ”mattan” är en bordslöpare från Pappelina. Det fattas flaskor i vinstället och många glasburkar är tomma. Det mesta av frukt&bär-skörden ligger i frysen än så länge. Fler äpplen står i garaget och väntar på mustning. Fikonträdet får stå där tills i vår. Potatisen är noga ”mörklagd”.
Extra kostnad = 0 kronor.
Nu tar jag nya friska tag i den absolut mörkaste, tristaste och tråkigaste månaden. Ljusslingorna har redan kommit upp i granarna framför huset för att lätta upp lite, både för mig och de som passerar förbi ute på gatan.
Ha det gött ändå!
Det blir inget Halloweenfirande hemma hos mig i år. Dels beroende på pandemin, men också för att Halloween och Alla helgons dag sammanfaller i år. Dessa två firanden ska man hålla i sär, anser jag. Vi kör nästa år den 29 oktober 2021 i stället och satsar på ett riktigt gottigt firande då. Ni som varit med förr vet vad jag menar.
Men något lite smarrigt måste man ju ha ändå, eller hur?
Ett av mina ”paradnummer” är en variant av Mozart-kulor, en Mozart-rulle.
Så här gör jag den:
INGREDIENSER
Mandelmassa, 400 g
Nougat, 250 g
Mörk choklad (som går att smälta), 200 g
Först kavlar man ut mandelmassa mellan 2 ark plastfolie till en rektangel.
Sen delar man nougaten i strimlor och lägger i en trave på mitten av den utkavlade mandelmassan. Man får trycka till så det blir en sammanhängande kärna av nougat i rullen.
Efter det rullar man ihop mandelmassa runt nougatkärnan. Man får modellera med fingrarna så det blir mandelmassa runt hela kärnan och trycka till i ändarna. Rulla ihop med plastfolien och gör rullen så rund som möjligt.
Nu är dags att smälta chokladen i vattenbad. Ta hela 200 grams-kakan så det blir gott om choklad runt om rullen. Det kan vara ”trickigt” att få choklad runt om, men det brukar funka bra om man delar upp det i två steg. Först lägger man choklad, så gott det går, på ena sidan, låter chokladen stelna, vänder sen på rullen och lägger choklad på undersidan.
Så här ser Mozart-rullen ut efter genomskärning:
Skär upp fler skivor och NJUT!!!!!
Smakar hemskt, hemskt gott till en kopp kaffe!
Den här veckan önskar jag er en fin fredag och en härlig helg med de sista rosorna från trädgården. Det är för övrigt den enda rosen jag har. Sort vet jag inte. Den kommer, vad jag minns, från en kruka som jag fått i present någon gång. Den har följt mig genom alla flyttar och har förhoppningsvis många år framför sig i Tuttifruttirabatten att trivas och eventuellt föröka sig.
I helgen var jag och bearbetade mitt egenodlade lin, som jag odlat i projektet ”1 kvm lin”. Det blev en liten, liten tofs lintråd kvar av alla mina kärvar. Färgen blev mer gyllengul än vanligt och det kan bero på att vattnet på Evatorp är så järnhaltigt. Tyvärr var rötningen ojämn för att jag inte löste upp kärvarna och strödde ut linet på gräsmattan utan lät ihopbindningen vara kvar. Det ska jag komma ihåg till nästa år!
Inför 2021 har jag samlat de frön som bildades, efter blomningen i år, och som jag repat av innan kärvarna lades på rötning. De ska sås i en pallkrage (eller två) i maj nästa år. Sen ska processen återupprepas och förhoppningsvis ska jag få lära mig att spinna tråd/garn av de fibrer som blivit så småningom. Det ser jag fram emot!!
Vilken känsla det är att bearbeta något som man har varit med om att ta fram ända från början!
Bråkning:
Skäktning:
Efter häckling:
Läs mer om mitt deltagande i projektet här och här.
På Lavendel & Salvia skriver jag mest om mitt liv på Evatorp i Västergötland, där jag har min köksträdgård, men ett & annat, som får mig att må bra, smyger sig in då och då.
Jag som skriver och fotograferar är en pensionerad Stockholms-Madam som på krokiga vägar har hamnat ute på landsbygden. Där lever jag mitt lyxliv som tidsmiljonär under odlingssäsongen. Från november 2018 har jag bara 5 km till mitt kära torp. Då flyttade jag mina bopålar från Gullspång till Hova.
Min inriktning på odlingarna på Evatorp är att i största möjliga mån odla ekologiskt, odla ätbara och folkmedicinskt intressanta växter och eftersträva att bli självförsörjande under hela året på frukt, bär & grönsaker. Jag eftersträvar också ett hållbart liv med återbruk, sopsortering, miljövänliga val och resurssnål konsumtion som ”honnörsord”.
