Har man ingen möjlighet att förkultivera,
så får man kultivera sig!

I förra veckan kultiverade jag mig på Liljevalchs. Fru Opera och jag var och såg ”Utopian Bodies – Fashion Looks Forward”. Ja, nog var utställningen utopisk alltid! Utställningen var indelad i 11 rum, var och ett med sitt eget tema. Gissa vilket rum som blev min favorit?

Vid ingången till utställningen hängde färgmatchad tvätt ”på tork”. Konst?

Det var mycket snyggt, fantasifullt, kul, vackert, intressant och inspirerande som presenterades på utställningen. Utställningens 11 rum var: hållbarhet (stort rum), förändring (stort rum), teknologi, hantverk och form, hantverk och färg, solidaritet, motstånd och samhälle, motstånd och skönhet (stort rum), minnen, genusidentitet och kärlek. Man gav alltså hållbarhet och förändring stort utrymme. Det ligger ju liksom ”i tiden”. I rummet ”Motstånd & skönhet” ifrågasattes och illustrerades olika tiders skönhetsideal. Det också ett aktuellt ämne!

Men det fanns mycket underligt, spektakulärt, provocerande, knäppt och en del riktigt fula 0ch riktigt utopiska saker också.

I ett lite mindre rum hade man illustrerat ”Solidaritet” med ett nästan totalt enhetligt vitt rum. I texten stod det: I denna värld visas de positiva och enande effekter lika kläder kan ha, det inkluderande och jämlika. För mig var det svårt att hitta ”kopplingen” till gränsöverskridande solidaritet, för mig var det mer ett inspirerande sätt att visa att vitt inte alltid bara är vitt.

Jag förstår varför denna utställning har fått så mycket uppmärksamhet. Den var mycket speciell! ”Utopian Bodies” är tyvärr avslutad på Liljevalchs i Stockholm och nu drar den vidare och fortsätter någon annan stans. Var vet jag inte.

PS Givetvis var det det vita rummet som blev min favorit. Jag upplevde någon form av lugn i det rummet, trots att det var många detaljer som skulle ha stört om det inte var för att de var just vita allihop. ”Vitt på vitt” kommer att bli temat i min nya lägenhet. Mer om det senare. DS