Halloj! Nu är jag här och gästbloggar igen.
I dag blir jag 9 månader. Hipp hipp hurra för mig!
Jag har vuxit färdigt nu, tror jag, så jag blev inte så stor. Men vänta tills jag får springa på Evatorp och träna upp mig, då ska jag nog bli lite kraftigare iaf. Får jag bara lite mer leverpastej, så ska det nog ordna sig med den saken.
Än så länge är vi mest i Gullspång, så det blir bara korta utevistelser på uteplatsen, men det gör ingenting för det är ganska kallt nu.
Matte har börjat göra i ordning fina jordlådor inomhus, som jag kan gräva i. Men de var visst inte till mig …….
Jag gillar (att bita i) konst, men då skriker matte. Varför det? Man måste ju få smaka, ju ….
Det där som matte har på väggarna är kul att lappa till med tassen också, det gungar så kul då, och ibland ramlar de ner. Det är ännu roligare.
Om jag sträcker på mig blir jag JÄTTELÅNG och når JÄTTEHÖGT upp.
Jag gillar blommor och har vält ut ett antal blomvaser när jag skulle lukta på blommorna. Då skriker matte igen!! Det är nå´t med kattjä …. nå´nting. Va! Lite vatten har väl ingen dött av.
Jag gillar att titta på tv också. Det låter skoj ibland och så rör det sig hela tiden, nästan.
Genom fönsterna kan jag hålla koll på vad som händer utanför här i Gullspång. Det är, som ni ser, väldigt tomt på fönsterbrädorna för jag måste ju få plats ordentligt. Matte får ha sina blomkrukor någon annan stans, om hon vill ha dem hela. Det gäller alla tre fönster = alla som finns med fönsterbräda!
Men mest längtar jag ut till Evatorp, där jag kan springa i skogen, komma och gå som jag vill och sen skutta in och sova ett par timmar i favoritfåtöljen. Snart så …….
Tack för den här gången. Vi ses och hörs snart igen.
lavendelochsalvia.com 
Hej Zalmiak!
Jasså. Du får gästblogga. Vad bra du skriver. Jag fick sån lust att svara dig :-)!
Visst är de där människorna känsliga och konstiga?! De överreagerar ju på allt kul man hittar på.
Hemma hos oss får jag inte ta in lekkamrater så som små kvidande pisksvansar eller käka en god pippilunch. Hon blir hysterisk och gapar som galning. Jag har tipsat henne om att läsa lite kattpsykologi så att hon fattar att jag får dålig självkänsla när jag inte får göra som jag vill. För jag e’ rovdjur, ba’ så du vet. Men då svarar ”mamma” uppkäftigt att hon bryr sig inte om sådant larv och att jag är enligt henne domesticerad – äsch, hon fattar nada……inte lätt och vara katt…
Jag har en egen lucka som jag kan komma och gå ut och in som jag vill. Det är ju bra i alla fall. Liiite har de tänkt på mig och Wille. Fast Wille försvann i katthimmelen sa ”mamma”. Synd. Nu är det ingen som jagar mig och det känns lite ensamt. Du kan väl komma och leka med mej nån gång ;-)?
Annars har jag faktiskt rätt mycke’ att göra. Det är så mycket liv här som jag måste ha koll på. De där flygfäna ska inte tro att det är fritt fram och landa i trädgården utan landningstillstånd, t. ex.
Men du Zalmiak! Ha det så gott så länge. Snart får du också röra dig fritt! De’ e’ livet!
Mjau, mjau på dig med klös från Maija!
Hälsa din ”mamma” från min ”mamma” :-))!
GillaGillad av 1 person