Jag har skrivit om blå (och gröna) presenningar tidigare och nu är det förhoppningsvis sista gången jag gräver fram en presenning under jord, tuvor och annat som lagrats under och över presenningen. HUGA!!!
Den här gången var det en presenning som legat under (förmodligen) ett försök till pallkrageodling. I två av pallkrageformationerna stod det 17 små, och lite större, granar och trängdes. Björkskotten som fanns där hade jag kapat tidigare, till påskris, men ”stubbarna” stod kvar.
Jag undrar så om det var meningen att det skulle bli en granodling eller om det bara hade blivit så där ändå?! Tveksamt.
På den här platsen låg tidigare den där gigantiska fulhögen med rester från diverse röjningar i skogen och i samband med att uthuset renoverades.
Nu var det dags att ta bort granarna och såga upp det sista av alla grenar och smala stammar som ligger i högen till vänster om granarna på bilden ovan. Att såga upp den högen för hand tog någon dag.
När jag även tagit bort granarna och ”björkstubbarna” kom den hemska blå presenningen fram. Jag hade anat den innan, men jag hade aldrig föreställt mig att det skulle bli ett sådant jobb att få bort den. Presenningen var nämligen förankrad i marken med tjocka spikar och en del tältpinnar. Va!!!
Och som om det inte räckte, så låg det en hel del vita tegelstenar som ram runt två av de upphöjda bäddarna. De ska jag ha och kanta eldningsgropen med, för jag tror att det är så´na där stenar som tål värme. Vi får hoppas.
Klart för nästa steg.
Presenningen ligger numera på återvinningsstationen på väg till Gullspång.
Nu är det hjälpligt utjämnat, men mer arbete återstår för att få det helt jämnt och gräsbevuxet. Där ska förhoppningsvis matbordet stå nästa år. Närheten till grillplatsen syns väl? Kvällssolen kommer fram där lagom vid middagsdags.
Det blev ett digert dagsverke, men gu´ va´ jag kände mig nöjd när arbetsdagen var slut.