Jag har tidigare visat hur pumpa-plantan slingrar sig ut mellan pallkragarna. Nu har den växt ännu mer och slingrat i väg åt 5 olika håll. Jag hoppas på många goda pumpasoppor i höst och vinter. På fröpåsen (frön från KIEPENKERL, Tyskland) är den mycket mer orange, så jag tänker att pumporna ska få extraknäcka som Halloween-dekoration i november innan de hamnar i kastrullen.
Jag hade besök på Evatorp av en bloggvän och hennes man häromdagen. I sitt ¨bagage hade de en hel drös med växter ….. till mig. Temat var vitt!!
Så nu har vit flox, vit höstaster, prästkrage, pärleternell och vit Jakobs stege hittat nya platser i Ovala Rabatten, vit anisisop har hittat till Örtagården och kinesisk gräslök, vita jordgubbar och vita smultron har hittat till pallkragarna i Köksträdgården.
Tusen tack till bloggvännen A och hennes man B!!!
Den klotrunda är ´Tondo chiaro di Nizza´ (Runåbergs, gamla frön från förra året) och den avlånga är (eller måste vara, eftersom jag inte är helt säker) Zuccini/Courgette (Black Beauty (N.L.Chrestensen, Tyskland).
Men totalt är jag missnöjd med min squash i år. Det blev inte stor utdelning! Undrar vad det kan bero på? Jag har aldrig misslyckats med att få squash att gro tidigare. De få frön som grodde, har levererat okej, men det var många frön som inte blev nå´t.
Kan det vara fåglar som har ätit upp de nysådda fröna?
Får man vara med?
Ja, visst!!
Jag vill också vara med!
Det är tur att det finns nå´t för humlorna att leva av så här års.
Man ska vara rädd om humlorna!
Mörka violer är så vackra. I år har jag lyckats få fram ett helt gäng från frö. Heja mig!
Innan de slår ut ser de mer svarta ut än senare. Då blir de mer mörklila, men så oerhört vackra med sitt sammatslena utseende. Den lilla glada gula pricken i mitten gör att den ser lite busig ut.
Frön från impecta.
Undrar om de frösår sig? Det är en F1. Nå´n som vet?
Jag vill ha massor av den här underbara färgen i den en änden av Ovala Rabatten nästa säsong. Jag testar att låta de utblommade blommorna ligga kvar i rabatten under vintern. Det ska gå att så dem på hösten för tidig vårblomning, så det ska väl funka?! Om de nu kan gro och ge lilasvarta blommor återstår att se. Troligtvis blir de mer ljust lila. I den andra änden av Ovala Rabatten ska jag ha vita minipenséer bland de mer högväxta blommorna.
Så här ser violen/minipenséen ut hos impecta.
Alunrot verkar ju finnas i oändligt många varianter, men jag är mest förtjust i de med mörka blad. I Ovala Rabatten finns bara en enda sort, men den är desto finare.
Det tycker iaf jag!
Blommorna ser väldig oansenliga ut på håll, men tittar man närmare är de riktigt vackra.
Fler exemplar av alunrot till ”Ovala Rabatten” gott folk!
I Eldiga Rabatten börjar Tagetesen så smått att visa sina olika kombinationer av gult och orange.
Rönnbärsklasar börjar trilla ner från några av de få rönnar som finns på tomten.
Squash- & pumpablommorna är pampigt gula.
Tomaterna börjar rodna.
Äpplena på ”Väninneäppelträdet” blir rödare och rödare.
De eldiga och varma färgerna matchas av de kalla/rosa/blå färgerna, både i köksträdgården och i blomrabatten.
Första rosenskäran har slagit ut.
I köksträdgården är trädgårdsmållan det mest färggranna, näst efter jätteverbenan.
En av de två sent (1/5) planterade jordgubbsplantorna från KLOSTRA (´Ruby Ann´) blommar fortfarande. En planta har ”försvunnit!, men sorten verkar reva sig rätt bra, så jag får nog fler plantor till nästa år. Hon lyser upp i jordgubbslandet.
Zalmiak har kollat in vinden på torpet och så har vi koppel-tränat.
Det kanske verkar lite löjligt så här mitt ute i skogen, men en av kattvakterna kommer nog för säkerhets skull ha honom i koppel, så det var lika bra att testa på hemmaplan.
Jisses vad det blåser! Men när solen skiner, då får man ju vara glad ändå.
Zalmiak kom in i mitt liv lite hastigt och lustigt. Jag hade inte tänkt skaffa katt förrän till våren. Men man kan inte, eller man kanske inte ens ska, bestämma allt till punkt och pricka. Jag har (en viss) tendens att göra det. Jag fick tips om två kattfröknar som var utekatter redan från början, men det blev en resultatlös färd till Tranås. Troligen hade en räv tagit den ena kattungen och mamman gömde då raskt den andra. Jag fick iaf åka hem utan kattfröknar.
Tankarna på att bli katt-matte redan nu hade ju satt i gång, så jag surfade ut på Blocket (efter tips från min dotter) och hittade en leveransklar svart hane strax söder om Skara. Med viss tvekan åkte jag dit. Jag hade ju tänkt mig två katter, så de skulle ha sällskap av varandra. Men en hane tilltalade mig. Då blir det inga kattungar och det är tydligen en relativt lätt operation att kastrera dem.
Under huset var det väldans intressant. Möss? Suddig bild tyvärr. Man får vara snabb när man ska fota kattungar på upptäcktsfärd.
Så det blev så att jag bara tog med mig Zalmiak därifrån. De hade en (nästan) svart hona, men den kombinationen tilltalade mig inte.
Undrar om olivträd smakar gott?
Så nu är vi två här på Evatorp och vi försöker bekanta oss med varandra så gott det går.
Jag har alltså lagt till ordet ”kattvakt” i min ordlista. Jag har en fantastisk kusin och go´a vänner som glatt och villigt erbjuder sig att ta hand om Zalmiak. Glad är jag för det och uppskattar det oerhört.
Jag hade tre resor inbokade redan innan Zalmiak kom in i mitt liv, och det verkar inte som om jag behöver boka av resorna, iaf inte pga Zalmiak.
Så Spanien, Tyskland och Uganda, here I come!
Så här står det i Wikipedia:
”Vårdträd (norska tuntre) är beteckning på ett stort träd, vanligen ett ädellövträd, som står på ett tun på en gård på landsbygden. En mystisk samhörighet har ansetts råda mellan trädet och den på gården boende släkten.
……..
Vanliga arter på vårdträd är lind, alm, ask och lönn. Men det förekommer också så kallade ”bärande träd”, oxel, rönn, kastanj, valnöt och ek. Även björk förekommer ……… ”
Ek tillhör alltså de möjliga vårdträden. Det ska helst vara ett (ädel)lövträd som utses till gårdens/familjens vårdträd, så mitt val av en tall (innan den blåste omkull i någon av stormarna i vintras) var helt fel!! Men nu är felet korrigerat och en pampig ek ska skydda mig, Zalmiak och Evatorp från alla knytt, gastar och allt annat som kan vilja komma och störa oss.
Vidare i Wikipedia: ”I svensk folktro förknippades trädet med släktens lycka och välgång. Att skada trädet eller ens bryta löv av det ansågs medföra olycka och sjukdom. Det finns berättelser om att hustomten, eller gårdens skyddsandar eller vättar, bodde i eller under vårdträdet, och åt dessa offrade man för att avvända sjukdom och olycka från människor och boskap. Vissa uppteckningar berättar att man hällde öl eller mjölk över trädens rötter på torsdagar eller inför helgdagar.”
Undrar vilket ädellövträd man skulle ha som vårdträd för att bli skyddad från rådjur, hjortar, harar, kålfjärilar, kålmal, löss eller annat som vill åt mina blommor och grönsaker?
Helst ska hon stå i köksträdgårdslandet och sväva högt över alla andra grödor.
I år har jag köpt plantor från KLOSTRA och de har vuxit upp till pampiga primadonnor i sin pallkrage i köksträdgården. Någon samplantering med andra grönsaker blev det inte i år, utan jätteverbenorna har fått en alldeles egen pallkrage att visa upp sig i. Längre fram i höst kommer de att blandas med tobaksblommor, men ”tobaken” har inte kommit i blom än och är inte mycket att visa upp.
Förra året lyckades jag driva upp egna plantor från frön, med stratifiering och allt. Då stod de samplanterade med kronärtskockor och solrosor.
Några tobaksblommor fick också plats.
Det här med samplantering av blommor och grönsaker är så roligt, intressant och vackert, så jag fortsätter med det nästa år. Tills dess ska jag plugga på hur olika blommor och grödor kan hjälpa varandra mot skadedjur av olika slag.
Nu när det börjar kännas som höst ute, sitter Zalmiak och jag inomhus och kurar och lyssnar på OS på radio. Blåsten har bedarrat, men det regnar och regnar och ……
På Lavendel & Salvia skriver jag mest om mitt liv och mina odlingar på Villa Linnea och på Evatorp i Hova, som ligger i Västergötland, men ett & annat, som får mig att må bra, smyger sig in då och då.
Jag som skriver och fotograferar är en pensionerad Stockholms-Madam som på krokiga vägar har hamnat ute på landsbygden. Där lever jag mitt lyxliv som tidsmiljonär.
Min inriktning på odlingarna är att i största möjliga mån odla ekologiskt, odla ätbara och folkmedicinskt intressanta växter och eftersträva att bli självförsörjande under hela året på frukt, bär & grönsaker. Jag eftersträvar också ett hållbart liv med återbruk, sopsortering, miljövänliga val och resurssnål konsumtion som ”honnörsord”.
lavendelochsalvia.com 