Onsdagsmorgonens frukost smakade himmelskt gott! Kaffe med mjölk, bröd och omelett serverades innan vi gav oss i väg igen.

Det blev ett plötsligt stopp på vår vandring tidigt på eftermiddagen pga regn. Då blev det lunch i trevligt sällskap av en flock höns.

En av hönorna var väldigt nyfiken. Det lönade sig att vara så närgången, för hon fick sig nudlar serverade av en av deltagarna.

Regnet stoppade inte så vi tog en taxi/VAN till nästa stop, som var Dhulikhel. Där var det bokat rum på Dhulikhel Lodge and Resort: ett hotell med en fantastisk utsikt.

Men med massor av trappor!

Det var INTE så att man sprang upp och ner i trapporna som en bergsget efter de tre första dagarnas vandring. Man var mycket noga med att ransonera sina steg i trapporna.

Frukosten dag 4 intogs utomhus. Vilken känsla!

Efter frukost vandrade vi vidare till Namo Buddha.

Vi rastade ofta under hela vandringen. Vatten är en livsnödvändighet för att klara strapatserna. Vi hade alltid 1-2 l vatten var i ryggorna.
OBS! Bilden nedan visar ett mycket lättgånget parti.

Dagens höjdpunkt var ett besök vid en gigantisk Buddha-staty ”mitt ute i skogen”. Hur i hela fridens  namn har man lyckats bära upp allt material som behövts!!??

Frampå kvällen anlände vi till klostret; Thrangu Tashi Yangtse Monastery i Namo Buddha, där vi skulle bo över natten i Gumba Guest House.

Så nu är det check på att bo i ett kloster också!

Längst däruppe ligger klostret!

På kvällen var jag med på en ceremoni för alla munkar och nunnor som bor på klostret. Turister och andra tillfälliga gäster tillåts att vara med. Vi satt i utkanten av salen på fina mattor. Det var högläsning, sång, trummor, trumpet och te & kaka enligt ett strikt mönster (förmodar jag). Där inne fick man inte fotografera, tråkigt nog, men jag tog en bild på mattan jag satt på iaf.

Efter ceremonin var det strax middag. Vi fick äta tillsammans med munkarna och nunnorna i matsalen. Vi blev serverade soppa, ris och grönsaker, på samma sätt som de, men de flesta tog bestick. Annars äter nepaleserna oftast med händerna, utan bestick.

Den här måltiden var en riktig ”bonusupplevelse”!

Rummet hade fina gardiner och en fantastisk utsikt.

Så nu har jag som sagt sovit på ett kloster också!
Säkert mycket bekvämare än vad munkar och nunnor gör, men ändå.