Två pampiga 11-armade ljusstakar i trä står i varsitt fönster i min lägenhet i Stockholm. De har varit med ett antal år och det är lika kärt varje år att plocka fram dem. I år har jag tagit bort ljusmanschetterna och kör en minimalistisk stil. Det blev lite mycket annars. Dessutom var ljusmanschetterna i plast så de åkte i plastsoporna. Jag har nämligen startat en ”plastbantning” i mina hushåll, visserligen i liten skala än så länge, men det är många plastsaker som har åkt ut i samband med flytten från Gården. Själva ljusen är tyvärr i plast, men det kan jag inte göra något åt. Finns det alternativ?
Vän av miljötänk ser att lamporna inte är energisnåla LED-lampor. Det ska jag också ta i tu med. Jag återkommer senare i detta ämne, plastbantning alltså.
Lisa Larssons ”Adventsbarn” tänder jag först på Luciamorgonen, men de får stå framme hela december för att de är så söta.
I år blev det ett amaryllis-arrangemang som inte tar någon plats alls. Med lite vatten då och då i det ihåliga skaftet, så ska de hålla i några veckor, sa floristen jag köpte dem av.
Äppelskivor på rågbröd med leverpastej, det är grejor det. Så länge jag har egenplockade äpplen är jag glad, men sen blir det att gå till affären. Då är jag inte lika glad. Svenska (helst ekologiska) äpplen finns det ju oftast ett bra tag in på hösten att köpa, men efter det blir det inlagd gurka på morgonmackan.
Favoritfärgen på kulorna ger ju lite jul/advents-känsla, men det kanske är finare med bara det naturliga!?
I dessa dagar är det lätt att föreställa sig att det finns massor med hus runt om i världen där det har blivit kvar en sko, en tallrik, ett vattenglas, en stekpanna, en kakburk, en vattendunk eller andra tecken på att det en gång har levt människor där.
Husen i skogen vid Evatorp är fina gamla timrade hus, som det är så synd att man inte har skött om och bevarat. Inom kort kommer de att rivas.
Naturen är stark. Ett kraftigt träd har (antagligen) blåst omkull och hamnat tvärs över ena huset. Det kanske var det som gjorde att man övergav husen och flyttade någon annan stans?
Hej och välkommen!
På Lavendel & Salvia skriver jag mest om mitt liv och mina odlingar på Villa Linnea och på Evatorp i Hova, som ligger i Västergötland, men ett & annat, som får mig att må bra, smyger sig in då och då.
Jag som skriver och fotograferar är en pensionerad Stockholms-Madam som på krokiga vägar har hamnat ute på landsbygden. Där lever jag mitt lyxliv som tidsmiljonär.
Min inriktning på odlingarna är att i största möjliga mån odla ekologiskt, odla ätbara och folkmedicinskt intressanta växter och eftersträva att bli självförsörjande under hela året på frukt, bär & grönsaker. Jag eftersträvar också ett hållbart liv med återbruk, sopsortering, miljövänliga val och resurssnål konsumtion som ”honnörsord”.
lavendelochsalvia.com 