Nu har jordgubbarna (och några smultron) fått ett eget land att bo i. Förra året fick de tränga ihop sig i fem pallkragar i köksträdgården. Det var väl inte så pjåkigt det heller, men nu behövs pallkragarna till mer och fler grönsaker.

Redan förra säsongen förberedde jag för det nya jordgubbslandet. Jag markerade hela området med pinnar och langade i diverse från köksträdgården och massor med löv innanför området. Den ena delen av jordgubbslandet är fd Eldiga Rabatten, som alltså inte finns mer. I botten ligger massor med tidningar och wellpappkartonger.

Bilden är tagen i oktober 2016

I år trädde jag kompostgaller på pinnarna för att få hjälp med att avgränsa landet. Ännu mer löv, utkrattad jord från Eldiga Rabatten och bortgrävd jord från Ovala Rabatten blev grunden för jordgubbslandet.

Jordgubbs- och smultronplantorna är planterade lite huller om buller. Det blir mer spännande så 😉 Namnlapparna, där det fanns, har tyvärr blandats ihop. Alla moderplantor är transplanterade och massor med revor, som har slagit rot och växt till sig, fick följa med. Jag rensade inte jordgubbslandet i höstas utan lät revorna som slagit rot vara kvar, så att jag skulle ha tillräckligt med plantor till det nya, utökade jordgubbslandet i år.

Till sist hittade jag på att använda gammal korrigerad plåt (i ca 30 cm höga bitar) som kant på jordgubbslandet. Den korrigerade plåten har jag hittat slängd i skogen (!!!!). Pinnarna och kompostgallerdelarna togs bort och spaden kördes rakt ner i marken för att bereda plats för plåten. Lite bankande, med en stor hammare, blev det ändå, för att få ner plåtarna.

Som ni ser räckte det inte riktigt ända fram. Det fattas ca 1,5 ynka meter. Jag har ett tiotal hela plåtar som jag skulle kunna använda, men jag vet inte hur jag så fall ska kunna klippa/såga/svetsa dem i ca 30 cm höga bitar. Det måste lösa sig på något vis!
På den fjärde sidan, en av de långa, ska det inte vara någon sarg.

Det känns härligt, ”duktigt”, kreativt och glädjande att kunna leva efter den där triangeln jag skrev om här och fråga sig om man inte har något hemma redan som man kan använda i stället för att köpa nytt. I det här fallet skulle jag ha köpt en kant med halverade pinnar ”på rulle” för ett antal hundralappar. Nu slapp jag det!